Bakslag

Till en början tyckte jag att det gick framåt. Jag började kunna andas bättre och slappna av i axlarna. I alla fall här hemma så länge jag tog det lugnt. Planen var att försöka göra sånt som jag tycker att jag mår bra av, och minimera sånt som stressar mig. I min egen takt och med hjälp av hela familjen är huset nu bättre städat, soffgruppen har fått ett nytt bord från IKEA och matsalen har fått ett par mässingskandelabrar från Chilli och rosa mårbackapelargoner i fönstren.

Tyvärr kan man inte styra över allt i livet och för en dryg vecka sedan fick min hund livmoderinflammation och opererades akut en söndag kväll. Några dagar senare hörde en valpköpare av sig för att hon inte mår bra och inte klarar av att ta hand om en 7 månaders väldigt go och glad airedalekille. Så, i lördags tog vi bilen i dryga två timmar för att möta upp valpköparen på vägen, och så tog vi med oss airedalekillen hem. Han ska stanna preliminärt i en månad, misstänker att det kan bli längre.

I lördagskväll när vi kommit hem blev den nyopererade fly förbaskad på grannens rottweilertik och försökte flyga på henne tvärs igenom staketet. Det nya staketet höll måttet men utfallet var tillräckligt för att operationssåret skulle slitas upp invärtes. Min tjej började blöda ganska kraftigt ur vagina och det blev en ny akut operation och dropp över natten. Hon hann tappa mycket blod och blodvärdet var väldigt lågt så imorgon ska vi tillbaka för nya blodprover.

Själv har jag varit hos doktorn igen och fått sjukskrivningen förlängd tre veckor till. Diagnosen är nu ändrad till utmattningssyndrom. Allt som hänt den senaste tiden har gjort att jag mår sämre igen. Nu känner jag att jag måste försöka vila, måste försöka få kroppen att slappna av. Det känns som om hjärnan spinner på högvarv och liksom blir överhettad. Jag känner mig rastlös fast jag inte orkar göra saker. Det får helt enkelt bli nåt litet i taget, och så försöka vila och slappna av däremellan.

Airedalekillen visade sig föresten vara världens goaste, fast väldigt otrimmad och med långa klor, och i stort behov av miljöträning av olika slag!

Långt ifrån perfekt!

Jag har alltid haft dåligt samvete för allt jag inte gjort eller lyckats uppnå. Borde tränat. Borde städat. Borde engagerat mig mer i mina barn. Borde varit effektivare på jobbet. Borde kommit ihåg saker bättre. Borde fixat hit och fixat dit. Hur kommer det sig att alla andra lyckats så mycket bättre och är så mycket duktigare?

Jag ville verkligen vara så där duktig! Och jag försökte verkligen - ibland. Ibland orkade jag inte alls och så blev jag sittande med dåligt samvete.

Och så en vacker dag så gick det inte längre! Bägaren rann över, och helt plötsligt tog det stopp! Framför allt var det jobbet som blev för mycket. Allt annat gör man ju mer för att man vill och tycker det är roligt. Arbetet däremot hade tappat allt det där. Landstinget såg till att ta bort glädjen i att hjälpa människor som har behov av hjälp. När man sprang och sprang och vände ut och in på sig själv för att ta hand om sjuka människor, men trots att man drog in på sånt som fyllde på ens egna energier, som att äta och gå på toaletten, hann man inte med det man skulle. Inte ens det som stod på listan för hög prioritering.

Minnet sviktar. Kan inte koncentrera mig. Kan inte tänka. Hjärtat dunkar hårt i halsgropen, huvudet värker och det tar emot att andas. Det brusar i öronen och jag tror att jag ska svimma, men det gör jag inte. Jag har lärt mig det nu. Ibland får jag stanna upp, sätta mig ner, i soffan eller på en stubbe i skogen. Men svimmat har jag inte gjort.

Och mitt i det här fallerade allt runt omkring. Allt det där man ville uppnå fick man lägga åt sidan, och så blev jag sittande i ett superstökigt hus medan kilona började lägga sig runt midjan. Jag hade svårt att stödja mina barn i deras olika bekymmer och hundarna blev utan både träning och ordentliga
promenader.

Ett besök hos en läkare på vårdcentralen resulterade i två veckors sjukskrivning med diagnosen stressreaktion.

Det var då det var dags att försöka lägga upp en plan för att ta sig ur eländet.